Franska utvecklingsbanken AFD har skurit ned sin budget till Afrika med en tredjedel, från 6 till 4 miljarder euro för 2025, i spåren av fortsatta statliga biståndsminskningar. Detta drabbar prioriterade områden som infrastruktur, hälsa och klimatanpassning, samtidigt som Frankrikes officiella utvecklingsbistånd (ODA) riskerar att sjunka till 0,38 procent av BNI. Kritiker varnar för att nedgången underminerar strategier mot ojämlikhet och svagar Frankrikes globala inflytande.
Dramatiska nedskärningar i AFD:s Afrika-satsningar
AFD:s finansiering till den afrikanska kontinenten krymper från 6 miljarder euro 2024 till 4 miljarder 2025, en minskning med cirka 33 procent. Trots att Afrika förblir huvudfokus i AFD:s strategi 2025–2030 tvingas banken prioritera hårdare och starta färre nya projekt inom energi, vattenförsörjning, utbildning och klimatskydd.
Parallellt prognostiserar AFD 4 procents ekonomisk tillväxt i Afrika 2025, men betonar att resursbristen hotar långsiktiga insatser. Enskilda projekt som ett 25 miljoner euro budgetstödslån till Centralafrikanska republiken fortsätter, men inom en kraftigt reducerad ram.
Bredare franska ODA-kris
Franska statsbudgetens ODA-mission minskas med 704 miljoner euro i 2026 års förslag, från 4,373 till 3,669 miljarder euro – minus 16 procent. Sedan 2021 har anslagen rasat 46 procent totalt, med risk för biståndsnivå på 0,38 procent av BNI, lägst sedan 2016.
Humanitärt stöd kapas mest: från 895 miljoner euro 2024 till 294 miljoner 2026, en nedgång med 67 procent mot målet om 1 miljard årligen. Stöd till civilsamhällesorganisationer via AFD faller 18 procent, från 132 till 107 miljoner euro.
Sektoriella konsekvenser för Afrika
Nedskärningarna slår hårt mot multilaterala åtaganden – 72 procent av ODA-minskningen drabbar sådana fonder, vilket minskar Frankrikes röst i globala institutioner. Afrika-insatser inom hälsa, utbildning och klimat riskerar avbrott, särskilt i konflikt- och klimatutsatta områden.
AFD varnar för att den reducerade budgeten komprometterar gruppens ojämlikhetsmål 2025–2030. Långsiktiga program hotas, medan akuta behov växer i Sahel och Östafrika.
Politisk bakgrund till nedskärningarna
Franska regeringen prioriterar inhemska utgifter mitt i ekonomiska utmaningar, vilket drabbar ODA oproportionerligt – endast 0,6 procent av statsbudgeten. Fjärde kuttet på två år signalerar långsiktig trend, trots tidigare löften om ökat humanitärt stöd.
AFD:s strategi betonar Afrika, men resursbristen tvingar omprioritering. Punktinsatser som Centralafrikas lån visar fortsatt engagemang, men kritik riktas mot otillräckliga volymer.
Reaktioner från experter och organisationer
Analytiker kallar nedskärningarna “utan motstycke” i en tid av globala kriser. Fokus 2030 varnar för minskat inflytande i multilaterala organ och sämre klimatskydd i Afrika.
NGO:er och biståndsorganisationer efterlyser omprioritering: “Långa program avbryts när behoven exploderar.” AFD själva uttrycker oro för strategins genomförbarhet.
Kritiker pekar på risker för ökad ojämlikhet och svagare position mot konkurrenter som Kina i Afrika.
Konsekvenser för Frankrikes globala roll
Minskningarna hotar Frankrikes ledarskap i utvecklingspolitik, särskilt i Afrika där AFD traditionellt varit stor aktör. Tillväxtprognosen på 4 procent understryker potential, men utan resurser uteblir vinster inom hållbar utveckling.
Multilateralt stöd kapas mest, vilket försvagar rösten i Världsbanken och FN. Humanitära kutt påverkar akuta insatser i konfliktzoner.
Framtida utmaningar och prognoser
AFD:s 2025–2030-plan fokuserar ojämlikhet, men budgetramen utmanar målen. Experter efterlyser politisk vändning för att möta klimat- och fattigdomskriserna. Afrika växer ekonomiskt, men Frankrikes minskade roll skapar vakuum.
Utvecklingen speglar global trend med biståndspress. Följ 2026-budgeten för tecken på reversal. Denna kapning markerar ett kritiskt skifte i Frankrikes Afrika-engagemang.
